Tips

Det är inte svårt att rollspela.

Vad du behöver är, i obestämd ordning, följande: ett glatt humör, lite tid, en plan.

Planen innebär att du funderar ut en karaktär. Någon spännande, någon INTRESSANT karaktär som DU vill spela. Tala med din spelledare och hör dig för vilka regler som gäller i hans värld och sätt dig sedan ner en kväll och fundera ut vem du egentligen vill vara. Skriv ner namn, ålder, kön, bakgrundshistoria, sexuella prefereser, allt vad tusan du kan komma på. Gör din karaktär så intressant och så detaljerad som möjligt eller gör basen, spela några gånger och kom gradvis, tillsammans med spelledaren, fram till vem din karaktär är.

Tiden innebär att du devoterar tid till att spela nu som då. Bra rollspelande funkar bäst om man spelar minst en gång i veckan (med viss reservation). Om du vet att du aldrig kommer att ha tid att spela är det egentligen inte så stor vits. Du kommer du knappast att minnas detaljer från senaste spelsessionen om det var ett halvt år sedan du spelade sist.

Ett glatt (eller åtminstone acceptabelt) humör säger sig självt. Ingen orkar spela med en skitstövel. Gör för all del KARAKTÄRER som är skitstövlar. Antihjältar är alltid roliga.

Allmänna tips:

- fundera ut din karaktär. Om du gör en karaktär som t.ex. är polis kan det vara en idé att sätta sig in en aning i hur polisen arbetar. Detta betyder inte att du behöver vara en allvetare, men snarare att du vet grundläggande saker som hur en arrestering eller ett polisförhör går till. "O.K. Jag skjuter Stefan för han är en tjuv." är inte väldigt polisaktigt och stör rollspelandet ganska rejält.

- respektera andra spelare. Om du vet att vissa personer inte gillar vissa saker så ska du inte använda rollspel som en ursäkt för att utsätta dem för sån't. Till detta hör också att försöka spela schysst. Även om din karaktär är ett asshole så ska du inte ta det som förevändning att medvetet sabotera spelet för de andra spelarna. Rollspela skitstövlarna med värdighet. Även de mest utstuderade sadister eller översittare har en plan med vad de gör och varför de gör det.

- överdriv inte. Det är roligt när folk verkligen går in i rollen, men det är jobbigt när de BLIR rollen. Även om din karaktär är en högdragen 300 år gammal vampyr inne i spelet så blir det ganska jobbigt i längden om du redan innan spelet börjar sitter hårt sminkad och kallar dina medspelare för "tingester" och fräser och gömmer dig bakom soffan när någon öppnar fönstret.

- respektera spelledaren. När du spelar så är det spelledarens husregler som gäller. Han eller hon säger vad som är O.K. och vad som inte är det. Med detta sagt ska du inte heller tolerera en översittare till spelledare. Meningen är att ni ska ha kul tillsammans och den bästa interaktionen kommer om spelare och spelledare utvecklar spelet sida vid sida.

- ta inte spelet personligt. Ibland kan olyckan vara framme och din karaktär dör eller något annat hemskt händer. Det är lätt att förälska sig i sina karaktärer eller att glädja sig med dem när det går bra, men det är lika lätt att bli flyförbannad när allting skiter sig eller de plötsligt en dag ligger döda. Bli arg. Skrik, klättra på väggarna, gråt och kasta saker, men gör det på din egen tid och ta inte ut det över de andra spelarna eller spelledaren. Det är inte bra karma.

- följ med. Även om det inte är din tur så försök att hänga med vad de andra gör och vad som händer så du inte sitter som ett enda stort frågetecken när det blir din tur eller när du tas med i scenen. Det är mycket frustrerande för andra spelare och spelledaren när de tvingas bryta stämningen för att förklara allt för dig en extra gång.

- OFF:a inte. Det finns vad vi kallar IN-logik och OFF-logik. Även om du känner till att salpetersyra och saltsyra bildar kungsvatten så är det inte säkert att din karaktär gör det. Tänk efter vad din karaktär vet eller inte vet om världen och spela så. Till det här hör också att även om du OFF vet att två karaktärer ämnar smyga sig på dig i nästa scen, för att de sagt det i ett privat samtal scenen innan, ska du inte plötsligt och utan orsak tillkännage att "Ja att...jag börjar springa nu." Det säger sig självt att det är ganska fel.

- säg till. Om du känner dig väldigt illa till mods, skrämd eller upprörd av något som sker inne i ett spel ska du säga till. Varenda spelgrupp borde ha ett speciellt ord eller liknande som kan avbryta spelet DIREKT utan att några extra frågor ställs. Dra dig avsides med spelledaren och förklara vad det är frågan om och avbryt helt om det inte känns bra. Det är ofta bättre än att du fortsätter spela och det känns väldigt fel att göra så. Då kanske det bara känns jobbigt nästa gång ni spelar och spelet upphör att vara roligt.

- skilj mellan verklighet och spel. Många kanske tycker denna punkt är löjlig, men liksom i så många andra ting så har även rollspel sina fanatiker. Det är jättebra att diskutera karaktärers motiv och handlingar med en annan spelare över lunch för att det är intressant och så. Att ringa folk i mitten av natten och lägga upp en stidsplan för kommande stridigheter med de där satans orcherna är INTE det. Om du inser att du inte längre kan släppa spelvärlden eller din karaktär i det verkliga livet så kanske det är en bra idé att du slutar spela och gör någonting annat. Sudoku lär vara jättepopulärt just nu.

- ha roligt. Det är DITT spel och du ska ALLTID ha en möjlighet att påverka. Försök sätta in så många roliga grejer du kan i ditt spel och lär dig din spelledares regler och spelstil. Spelledaren ska alltid vara en opartisk berättare och vare sig en överbeskyddande hönsmamma som konstant har er att plocka blommor eller en maktgalen psykopat med enda mål att försöka sätta er i pissiga situationer. Spela MED spelledaren så gör du ditt spelande till en konst.